HEJ!

Det var längesen, minst sagt. Gick över helt och hållet till resdagboken, man kan ju inte sitta vid datorn heletin liksom.
Så sist jag skrev här, var vi i Vietnam, och det känns nu som en evighet sen. Samtidigt känns det inte som att det var längesen jag sa Farväl och lämnade er åt värsta/bästa vintern på 40 år. Och samtidigt känns det som att jag varit hemma ett bra tag redan.
Kul att vara hemma?
-Jag vet inte. Alldeles superkul att träffa er igen som jag har träffat och ska bli riktigt kul att träffa de som jag inte hunnit träffa också. Det är väl det enda jag längtat efter, förutom Marabou, alla er som man inte sett på så himla länge. (och tack så JÄTTEMYCKET för presenten!)

Men i övrigt vet jag inte riktigt vad jag gör här. Jag har liksom ingenstans att bo. Jag bor fortfarande i min backpacker, den står här ouppackad. Och jag står här och undrar vart jag ska?
Jag vill ha en egen lya, en garderob att hänga in mina nya kläder i och en hylla att ställa mitt nyinköpta krimskrams. Konstigast just nu är att inte vara med Robin varje dag. Skitkonstigt.
Men allt ska nog lösa sig, nån vacker dag.


Bäst just nu är nog att jag kommit hem till flickan som jag saknat mest, min lilla Wilma.

Inte sött nånstans kanske, men härligt.

Fick sminka den sötaste kärringen i stan, som vanligt. Nöjd.

Saknat och längtat

en annan gång

Kära återseenden

<3



Tack för en super (supar) helg jänter!